I samband med Majas eftermiddagssömnpass tog vi oss en runda på byn. Den lilla rundan. Som en del av mitt motions- och upptäckarprojekt har vi börjat öva in oss på några kortare och längre promenadstråk. Vi började att gå till den näst närmaste kobonden. Till Lars kossor och kalvar. Åsbygden är gammal jorbruksbygd, så det är tätt mellan bondgårdarna här. Trots att vi befinner oss högt upp i odlingszonerna, zon 6 eller något sådant, verkar det som det fortfarande är en bra affärsidé att bedriva åkerbruk här.
Hos Lars spanade vi in gammkossorna, ungkalvarna och den stora fina röda traktorn.
Sedan svängde vi vänster ut på den sprillans nya cykelvägen, längs Åsvägen. Efter att Konsum packade ihop sin verksamhet för några år sedan är det här man möter folk numera. Vi mötte två barnvagnsekipage. Nästa obligatoriska stopp var hemma hos farmor.Vi fick varsitt glas saft och Wiggo letade upp godisburken.
Maja spanade in en katt och var lika entusiastisk som vanligt.
Efter att ha plockat en bukett blommor i farmors rabatt skyndade vi vidare mot nästa delmål.
Ett sista stopp vid farfars grav.
- Det är trist att farfar inte lever längre, sa Wiggo.
Jag höll med honom om det.
Syftet med rundan var att få Maja att somna, det lyckades inget vidare. Från gravplatsen gick vi över skolgården och under vilda protester försökte jag söva henne. Det resulterade i att Wiggo fick cykla hem själv när jag och Maja tog ett varv till. Det kunde hon inte stå emot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar