Hallonfynd

"Hallon är ett märkligt bär, extremt lättodlat men ändå en smula exklusivt. Färska hallon kan man ju inte köpa i livsmedelsbutiken och knappast heller på torgens marknadsstånd och hallonet kortsluter därför trädgårdens kultursociologi: Massa och avantgarde på samma gång. Det finns överallt, men är ändå en stilla kritiker av globalisering och transportvansinne. (---) ...är dessutom så annorlunda att det i sitt vilda tillstånd, skogshallonet, är sötare och har en djupare arom än någon av de förädlade varianterna."



I citatet ovan hyllar Göran Greider hallonen i DN:s sommarserie "Guide till politiskt korrekt trädgård". Andemeningen är att hallonet inte får den uppmärksamhet som det förtjänar. Jag håller med och placerar dem högt på min favoritbärlista. Topp tre, tillsammans med hjortron och björnbär.

På vårt alldeles egna hallonhygge snodde vi ihop nästan femton liter skogsbär idag. Farmor var med på eftermiddagen och var märkbart begeistrad över bärens mängd och kvalité.

- Man kan ju plocka rågen, sa hon.

Och jag var tvungen att fråga vad det betydde.

- Det finns så mycket bär så att vi bara behöver plocka de största och finaste, svarade hon.

Den enda plumpen i protokollet var när Wiggo blev stungen av en geting eller bränd av en humla. Det gjorde ont, ont.