onsdag 9 september 2009

Stadstur

Minst en förmiddag i veckan lämnar jag och Maja byn för att ta oss en tur till stan (som mr. Walker). Upplägg enligt följande; vi skickar Maria och Brita på jobb respektive skola och skjutsar Wiggo till dagis. När det är avklarat kör vi den knappa milen till Östersunds centrum. Då gäller det att hålla Maja vaken. Strax innan halvtio hittar vi en gratis parkeringsplats någonstans i kvarteren runt stans gamla militärförläggning (numera Campusområde för Mittuniversitetet). Det kan ta tid. Idag hann hon somna. Men jag lyckades lyfta över henne i vagnen där hon fortsatte sitt förmiddagspass. Därefter är det bara att leta upp ett lämpligt kafé för skriv- och njutartid. Vid halvtolv brukar hon vakna, då äter vi en gemensam lunch innan vi åker hem igen. Vi brukar även hinna med ett och annat ärende innan det är dags att möta de andra igen.

Hittils har vi provat Wedemarks (för trångt och för mycket trappor), Törners (bra fika och trevlig blandning av besökare, men dyrt och slamrigt på grund av ombyggnationerna av torget. Maja är lättväckt), Tuttis konfetti (bra miljö, god mat, men konstigt namn och dyrt), Pressbyrån på tågstationen (funkar bara i nödfall, trevlig miljö men trångt och obarnvänligt) och Mittuniversitetets café (favorit hittils. Billigt och bra fika, lugn miljö i det angränsande biblioteket).

Idag sitter vi på Campus, i bibliotekets lässal, på tredje våningen. Själva utmaningen är att ta sig hit utan att väcka Maja. Första försöket misslyckades idag. De har någon slags infomässa i cafét och sorlet från alla ivriga studenter väckte henne. Men ett varv runt campus räckte för att få henne att somna om. Och om inte sorlet vore nog, i hissen har de en kvinnoröst som talar om på vilken våning vi befinner oss. ”Våning 3” gapar hon så att Maja nästan vaknar. Men nu sitter jag här med min leverpastejsmörgås, min nya mobil med radio på och skrivdonet. Det är få studenter i läsesalen, tidigt på terminen förstås. En enhörning, som Landstinget i Västernorrland har skänkt, vakar över sovplatsen. Livet är uthärdligt.

Inga kommentarer: