Vi går vidare på tema naturbetraktelser.
Förra lördagen besökte jag och barnen södra Lappland. En av programpunkterna var att genomföra årets sommarfiskepremiär. För något år sedan uppdaterade jag, min då i princip obefintliga fiskespöpark genom att inhandla ett flugfiskekit på ÖB för några hundralappar. Jag hade fått för mig att den konstarten kunde vara något för mig. En trevlig sysselsättning jag skulle kunna ägna mig åt tillsammans med övriga familjemedlemmar och vänner. Min fru har i och för sig en helt annan version, angående mitt yrvakna intresse. Enligt henne handlade det om att jag var skadad den våren och inte kunde ägna mig åt klättring, därav en oproportionerlig rastlöshet och behov av substitut. Nåja sanningen är väl, som brukligt, någonstans däremellan.
Det där billighetssetet var väl inget kap direkt, efter den andra reklamationen (spöbrott bl.a.) gav jag upp och skickade efter ett fältmässigt startpaket från en nätbutik. Inte det dyraste, men ett rekorderligt spö och en hyfsad rulle. Efter komplettering medels hemleverans av en låda Jämtlandsblandning av flugor från en lokal bindare och inhandlande av ett par vadarstövlar för en hundring på en loppmarkand kunde det då börja.
Hittilsdags har jag fångat någon enstaka fisk, inte några storfångster direkt, men att fiska i strömmande vatten är nervkittlande. Min första fångst har jag redan beskrivit här. Och vid varje tillfälle tänker jag: här kan väl ingen fisk överleva, här forsar vattnet alldeles för fort fram, hur ska jag kunna hitta någon fisk i det här virrvarret av strömmar? Ja, jag begriper faktikst inte hur de där små varelserna klarar av att simma i den strida strömmen. Det har sin tjusning att försöka klura ut vart de gömmer sig och försöker finna sin föda. Årets premiär var över all förväntan, jag hann knappt hysta ut den första flugan innan en liten ettrig ädelfisk fastnat. Och efter ett par timmars vadande var jag mer än nöjd, jag hade skrapat ihop en fångst av 6 stycken fina små bäcköringar. Samtliga, utom en, fick dock återvända i vattnet för få växa på sig. Fångstplatsen var Lillån mellan Storsjön/Djupsjön och Storrajan. En fin liten forssträcka, som jag spanat in förra sommaren, några kilometer från stugan i Kvarnberget.
Och utöver fångsten var nog nattens upplevelse då en liten mård kom smygande längs åkanten. Jag satt och fikade stax in till brofästet på motsatt sida och på grund av forsens oljud upptäckte den aldrig mig utan genade ogenerat över bron bara ett par meter ifrån min viloplats.
Det är något arketypiskt över dylika upplevelser, svårt att gestalta, men onekligen en bra del av glesbygdslevernet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar