Vi behöver bekänna våra synder ibland

Lördagens (21/4) krönika i Östersunds-Posten  

Att jag har syndat, det är inget jag erkänner särskilt ofta. Och det är ytterst sällan som jag skyller mina handlingar eller min situation på arvssynden.

Däremot tycker jag ofta synd om mig. Den känslan är jag inte ensam om att uppleva. När Sten Tolgfors tackade för sig som försvarsminister för några veckor sedan var andemeningen att det var synd om honom och hans barn. Inte att han hade gjort något fel. Det var snarare media som felat.

Jag tror att vi behöver bekänna våra synder ibland. Men som med alla gamla och slitna begrepp krävs det omtolkningar som passar in i vår tid och vårt liv.

Någon dag innan påsk presenterade, etikforskaren och författaren, Ann Heberlein en konkret tolkning av arvssynden. I en krönika i Kyrkans tidning jämställde hon begreppet med det sociala arvets inverkan på människor. Hon anser att vi påverkas av den sociala miljö vi råkar växa upp i. Men tillägger att det finns många exempel där personer lyckats bryta mönster mot alla odds.

Med tanke på detta är den bild, som socialsekreterare Terese Fernström målade upp i Östersunds-Posten förra veckan, oroväckande. Hon sa att situationen för de hjälpsökande ändrat karaktär de senaste fem-sex åren. Många familjer, som kommer till socialtjänsten, saknar ett fungerande nätverk kring sig och söker stöd på grund av arbetslöshet eller långtidssjukskrivning.

En analys som delas av ledande arbetsmarknadsforskare. Arbetsmarknadspolitiken har förändrats. Arbetslöshet ses i stor utsträckning som ett individuellt problem snarare än ett samhällsproblem och ansvaret har förskjutits från stat till kommun och välgörenhetsorganisationer.

Men när Dagens Nyheters ledarredaktion påstår att det är ”tid för en ny klasskamp”. Då har något skett. Det är möjligt att tala om klass och miljöpåverkan igen. Vi är en produkt av både vårt biologiska och sociala arv. I en ledare, som publicerades den 31 mars, konstaterar redaktionen att det sedan länge är känt att arbetslöshet och socialbidragsberonde går i arv. Och tillägger att Inspektionen för socialförsäkringen nyligen visat att även långtidssjukskrivning är ärftligt.

Med denna vetskap är ett av de viktigaste uppdragen i ett friskt samhälle att bryta arvssynden, förstått som socialt arv. Med nya och beprövade metoder. En, på riktigt, bra skola, offensiv jobbpolitik och stöd och omsorg till de som behöver det. Ett solidariskt grundackord.

Det kräver något av oss alla. Ett första steg, enligt Heberlein, ”är att se, se människorna som alltför ofta behandlas som förlorare.”

Grundbetydelsen för synd kommer för övrigt från hebreiskan och betyder ”att missa målet”. Det är något som jag ofta gör.