För drygt 4 år sedan dog min pappa. Igår publicerade Östersunds-Posten min berättelse om hans sista år. Det är en text som jag inte önskar att något barn skulle ha behövt skriva, men jag är glad att ÖP köpte min idé och gav den stort utrymme.
Här hittar ni den inledande krönikan på ÖP:s hemsida.
Nedan länk till hela materialet som är med i lördagsbilagan:
Pappas sista år
Jag har sedan första dan bearbetat sorgen genom att skriva. Dagbokssida upp och ner. I våras när några bloggare startade en kampanj om att sänka sajter som uppmuntrar till självmord (en kampanj som lyckades), då hörde jag av mig till ÖP med några spretiga idéer om vår historia. Med hjälp av lördagsbilagans redaktion kom vi fram till att jag skulle skriva om pappas sista år och hans kontakter med psykiatrin.
Ett stort tack till redaktör Anna Sundqvist som med stadig hand lotsade mig fram till slutresultatet. Och Ulla Granqvists bilder. De. Jag är glad och stolt över att hon är med och bildsätter artikeln.
4 kommentarer:
Tack för att du orkar berätta! Saknar min farbror.. Kram från lillkusinen
Tack och kram på dig med Emma!
Och det är inte bara du som saknar.
Hej Fredrik
Starkt av dig att kunna fullfölja det här.Jag saknar ju min Bror o skulle ofta vilja prata med honom.
Den här artikeln är till hjälp för många i olika nivåer.Gamla kompisar,psykpersonal m.fl..
Tack Fredrik
Kram från
Venzel & Ingvor
Tack Ingvor Och Venzel!
Ja kan det vara till hjälp för någon är det bra. Och jag saknar min pappa - skulle gärna samtala med honom.
Kram
Skicka en kommentar