Förra helgen uppmärksammade jag att fiskmjölstillverkning är ett av de största problemen för fiskodlare i Jämtland, Norge och annorstädes. I helgen publicerade Östersunds-Posten bra fördjupande artiklar som berör den problematiken. Något som biologen Erik Olofsson kallar för branschens kärnfråga. Att det varje år fiskas upp 25-30 ton foderfisk upp ur världshaven. Det finns försök för att komma till rätta med detta. Det projekt som Erik Olofsson jobbar i producerar foder som baseras på smartare råvaror. Skarpsill från Östersjön och odlade musslor. Men i liten skala och produkten finns inte ute på den kommersiella marknaden än. Men ett intressant och lovande exempel.
Nu är inte det bara fodret som är problematiskt. I Maria Lindholms artiklar radas även flera andra frågor upp. Rymlingar, utsläpp av fosfor och smittspridning. Där de två sistnämnda lyfts fram som de stora problemen. Jag delar Älvräddarnas, med fleras, farhågor i den här frågan. De stora odlingar som föreslås att läggas i Storsjön är problematiska och jag hoppas att de föregås av ordentliga miljökonsekvensanalyser. Dessvärre tror jag att det kommer att göras misstag på grund av att industrin har vinden i ryggen just nu och ses som en del av den växande lokala livsmedelsproduktionen.
Via länkarna nedan kan ni läsa mer:
Nu pågår jakten efter den okända fisksmittan
Inget regelverk för import av sättfisk
Blir det några jobb då
Och dessa artiklar tillsammans med den ambitiösa Öm-punktsatsningen Östersunds-Posten inlett det här året med är ett bevis för att det fortfarande görs bra och relevant lokaljournalistik. Läs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar