onsdag 17 december 2008

I arbetslivet och annorstädes propageras det för att tänka i positivistiska och optimistiska tankegångar. Sedan, inte sällan, en viss dissonans med verkligheten. Alla mår inte bra hela tiden, typ.

Uppfriskande att lyssna på andra tankar:
"- Det är optimismen som är vanmäktig och hopplös. Det är den man blir knäckt av.
Varför det?
- För att optimismen innehåller löften som aldrig infrias. Och nu är det större skillnader mellan ideal och realitet. Några måste gå under, det går inte att förstå det på något annat sätt."

Sundsvallsbördiga Johan Jönsson i OLM. Politisk poesi är det nya svarta och jag önskar mig hans "Efter arbetsschema" i julklapp. Ett lämpligt låg(&hög)konjuktursoundtrack.



Veckans upptäckt är inviten till Spotify. All världens (västerländsk) musik har flyttat in hos oss. Ett positivistiskt under.

onsdag 10 december 2008

Vinter i kubik.
Gnistrande.
Snart, imorgon klockan åtta ska jag utnyttja avtalsenlig friskvårdstimme i skidspåret.

Ett varv till.

Eller; det är aldrig för sent att börja om,
eller; som Maria Kuchen påstod för ett tag sedan (min tolkning): usch för att starta en sån där nätbaserad notbok, det är nästan värre än att skaffa sig ett husdjur det. Behöver ständig skötsel och matning. Ligger något i det,
eller; makt,
eller; ett sätt att skrivträna och, inte minst, vara tidsenlig.

Sistnämnda ska inte underskattas, tänk att få vara i fas med tiden. Det kanske bara sker en gång i livet.

Bokslut 2008:
nätkommunikation och inköp av årets julklapp, redan i maj. Det är nästan att vara ett steg före samtiden det. Jag är nöjd konsument.

Valuta för kursavgiften. Eller som L. la fram det: "Ska du gå den där kursen får du ta och göra någonting av det." Den ena lokaltidningen var villig att betala för en text jag skrivit och trycka upp den i ca. 80000 ex. Det är årets händelse nummer två det.

Ettan ligger och snackar strunt här intill.